Sofie Kjellver

---

Åh, vi hade programridning idag och jag red den finaste ponnyn Verona. Älsklings hästen.



Jag vet hur hon är, att hon blir jättespänd när hon blir ensam och så. Jag tänkte att vi skulle ta det lugnt innan jag skulle rida så att hon skulle hinna slappna av.
Så lite mer än en halvtimme innan vi skulle in i ridhuset och rida programmet gick jag på en liten promenad med henne sedan satt jag upp och började rida fram.
Tog det lugnt på framridningen så hon inte skulle bli trött.
Skrittade mycket på lång tygel, mellan arbetet så hon fick jobba, vila, jobba osv.
Först var Pandora & Lovina och red fram med oss men sedan gick de upp till ridhuset och då vart vi själva men fortsatte var lika avslappnad och jag var så glad att det gick så bra ändå!

Efter ett tag var det våran tur att gå till ridhuset och rida programmet och hon var fortfarande lugn!
Vi skrittade runt där inne lite och så smällde en dörr igen och hon blev jätterädd! Jag trodde att hon skulle bli spänd efter det men jag fortsatte jobba henne och hon slappnade av!
Vi började rida programmet och så här såg det ut.


Åh det kändes så underbart att hon var avspänd hela programmet! efteråt kunde jag inte sluta le! 
Och mitt leénde har suttit kvar hela kvällen! jag är så grymt glad så det borde vara omöjligt!

Patricia sa att hon såg jättefin ut och att hon var riktigt imponerad och massa andra härliga saker!
jag höll ju nästan på att börja gråta av att få så härliga kommentarer! Jag började aldrig gråta men det var nära, haha!